... med att växla pengar, är nog inget som jag kan bemästra. Inte för att jag inte lyckades tillslut, men vägen dit var svår och tog tre gånger längre tid än väntat.
Självsäkert cyklade jag, dit som jag trodde man kunde växla pengar. Det kunde ju knappast gå fel, jag hade ju dubbelkollat om att det var öppet idag. Vilket det mycket riktigt skulle vara. Tills jag kom fram och såg att de hade flyttat till en viss gata. Gatunamn, ja namn överhuvudtaget, är inget jag är bra på, så gatans namn hjälpte mig inte ett dugg. Noga tänkte jag igenom vad jag kunde tänkas hitta det där stället och vips så fick jag en uppenbarelse och jag gick (då det inte är långt där ifrån) till stället som jag trodde var det rätta. STÄNGT. Vaddå stängt? Vaddå inte öppet på söndagar, det stod ju mycket klart och tydligt att de skulle vara det. Inte hade jag väl läst fel!?! Läste om texten noga... såg att man på söndagar måste traska iväg till Centralstationen för att växla några pengar. Sagt och gjort, jag traskade vidare till Centralen. Hade inte den blekaste vart man skulle gå först, men min instinkt sa att det är till vänster som jag skulle svänga till. Mycket riktigt. ÄNTLIGEN. Hade jag hittat stället. Till min tur så fanns det knappt någon kö heller. Jag blev så chockad av bara farten att jag inte visste vad jag skulle säga när jag skulle växla pengar, så att allt bara blev pannkaka av det hela. Expediten såg stendöd ut samt smått förvirrad när jag förklarade vad jag ville. Jag såg ännu mer förvirrad ut (blandat med en nypa chock och beslutsamhet). Men på något konstigt vänster så slutade det med att jag fick mina euro och fick hälsningen: Ha en fortsatt bra dag. Jag tackade detsamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar