Kanske ett maraton, men inte vilket som helst.

I tisdags, så kom fina Johanna på att det var dags för att se på alla Star Wars filmerna, bara sådär, för att det är lov. Och inte kan man väl tacka nej till en sådan plan, så vid 15.00 var vi där, nio personer, i en lägenhet och delade på en röd soffa. Nåja, två bosatte sig faktiskt i de lurviga fåtöljerna nu när jag tänker efter. Mysigt vart det i alla fall.

Men bara för att det är vi, så måste det såklart börja halvbra, vi hade nämligen fodralet till den första filmen, men själva filmen var inte där, efter ha letat igenom lägenheten, utan något vidare resultat, så sprang några ner till närmsta hyrställe och fixade till problemet. Sen kunde det tittats. Alla fick roller, och när man väl fått sin roll så måste man ju säga replikerna, på svenska med någon skön dialekt. Sånna är vi helt enkelt.

Dock måste jag erkänna att jag somnade redan vid tredje filmen, men vaknade till under fyran men somnade kort där efter igen. Faktum är att alla somnade då... så det kanske inte räknas som ett maraton trots allt. Men roligt och trevligt var det och det är väl huvudsaken? :)